Så blir du en stjärna på självledarskap | Nexer Recruit
Skip to content
BLOGG
16 APRIL 2024

Så blir du en stjärna på Självledarskap

Susanne Hjälmered Gästar Rectalks

“Det du tycker är roligt är ofta det du blir bra på”, säger Susanne Hjälmered, vd på Nexer Recruit.

Ta del av när hon gästar Radin Glorokhs videopodd Rectalks som produceras av Refapp. Här får du svar på hur du kan bli en stjärna på självledarskap om hur du bäst skapar förutsättningar för att hitta dina egna drivkrafter och skapa dialog om det.

Vad är självledarskap och varför är det viktigt?
Hur tar du första stegen för att utveckla sitt självledarskap och vad kan din chef ge dig för förutsättningar?
Hur kan du använda dig av självledarskap för att bygga ditt personliga varumärke?

Hellre Läsa än Lyssna?

Transkription


Radin Golrokh:  Hej och välkomna till Rectalks. Jag heter Radin Golrokh och är från Refapp. I dag sitter jag här med Susanne Hjälmered som är VD på Nexer Recruit. Jättekul och välkommen hit, Susanne.

Susanne Hjälmered: Tack så mycket, kul att vara här.

Radin Golrokh: Jätteroligt. För er som eventuellt inte har koll så är Susanne som sagt VD på Nexer Recruit, har jobbat länge med rekrytering och blev nyligen nominerad till Årets Ledare på Recruitment Awards där hon kom till final. Så det känns som att du har väldigt gedigen erfarenhet inom just det gebitet?

Susanne Hjälmered: Det kan man väl säga.

Radin Golrokh: Jättekul Susanne. Vad ska vi prata om idag?

Susanne Hjälmered: Idag så tänkte jag att vi skulle prata om ledarskap och självledarskap och även hur man kan utnyttja det i sociala medier och sen så kanske vi talar lite grann om rekrytering.

Radin Golrokh: Så passande, just de här sakerna är ju sådant som du har väldigt lång och beprövad erfarenhet från. Sociala medier syns ju väldigt mycket i.  Var ska vi börja med allt detta, ska vi börja med ledarskapet kanske? Vad är din take på ledarskap och varför just självledarskap så viktigt?

Susanne Hjälmered: Ja, det är en stor fråga, men just självledarskapet ser jag som absolut viktigaste, för att kan man leda sig själv så kan man leda andra. Jag ser också en saknad hos medarbetare idag som inte tänker på självledarskapet och det försöker jag uppmana mina medarbetare och anställda att faktiskt tänka lite mer på.

Radin Golrokh: Just självledarskap, om man går in på det begreppet, jag tänker direkt på det här förmågan att kunna hantera sig själv, hantera sin ingen tid att sysselsätta sig själv och försöka nå så bra resultat som möjligt samtidigt som man inte försakar nöjdhet och glädje.

Är jag inne på rätt spår då?

Susanne Hjälmered: Det är du. Det handlar ju om att man kan ju inte ge motivation till en annan människa utan den behöver man ju hitta själv, men som ledare så har det ju uppgiften att skapa förutsättningarna för dina medarbetare och anställda att faktiskt hitta den där gnistan. Hitta motivationen, det behöver man göra själv och får man verktyg och pepp och redskap för att göra det så tror jag att man lyckas.

Radin Golrokh:  En amatörspaning; men jag tänker i dagens samhälle, då kanske man hybridjobbar Tid och rum är inte utifrån en given mall och då växer behovet av att kunna managera sig själv.

Susanne Hjälmered: Absolut. Någonting som också är viktigt i självledarskap är ju bestämma sig för när man jobbar och sätta gränser, och när man är ledig och sätter gränser där också. För jag tror att det är väldigt svårt om allting bara flyter ihop och det är ganska lätt att man hamnar där i dagens läge, när man ju kan jobba hemifrån, man kan jobba från café, man kan jobba när man är utomlands och så vidare… men det handlar ju väldigt mycket om att bestämma sig själv och det kan man ju tillsammans med sin ledare och chef faktiskt diskutera och få verktyg för att kunna göra.

Radin Golrokh:  Har du några enkla tips om jag skulle vilja komma igång och utveckla mitt självledarskap? Var ska jag börja någonstans? Ska jag analysera vad jag håller på med just nu eller finns det några mål jag ska uppnå eller beror det på?

Susanne Hjälmered: Jag tycker det är viktigt att hitta sina egna drivkrafter. Vad tycker jag är kul? Det blir man också väldigt ofta bra på. Sen kanske man inte kan ha en utstakad, exakt karriär eller riktning eller så där. Det är inte så lätt att sitta och hitta på, men någonting som man kan göra för sig själv är ju faktiskt att räcka upp handen och säga till sin ledare att: ”Jag vill utvecklas. Jag vet inte riktigt åt vilket håll, men kan vi ha en diskussion och en dialog kring vad. ”

Det kan jag tycka att alla faktiskt kan bli bättre på. Ibland så förutsätts det att ledaren eller chefen paketerar nästa roll eller nästa tjänst, och det är inte så enkelt att göra. Vet man inte själv vad personen i fråga drivs av, eller vill göra, så är inte säkert att det blir en bra fit. Men om man säger till sig själv;, vad är det jag vill, eller vad vill jag ha hjälp med och börjar att prata om det, då är det väldigt mycket enklare som ledare för den här personen att visa och pusha i rätt riktning. Mitt tips är att räcka upp handen och säga att ”jag vill”. Det kan ju vara inom ett intresseområde eller vad som helst. Det behöver ju inte bara vara att man ska bli chef.

Radin Golrokh:  Det kan vara om man är intresserad av någon specifik nisch eller så?

Susanne Hjälmered: Precis. Inom rekrytering har vi till exempel AI som kommer väldigt mycket nu. Det finns utrymme i bolaget att ha någon som är jätteintresserad av det och kanske pysslar med det lite extra. Det är ju en form av utveckling. Hitta det där som du går i gång på och tycker är kul och vad du drivs av. Samtidigt, i dialog med din ledare och chef, prata om det. Då tror jag det är enklare att leda sig själv också.

Radin Golrokh:  Det är intressant, för det här ordet ”utveckling”, det kommer ju oftast högst upp på undersökningar om vad folk vill ha i arbetslivet. Och det har varit med om själv när man varit med kompisar som har bytt jobb och så frågade man, varför byter du jobb? Och så säger de; ”jag fick inte någon utveckling på det förra jobbet” och sen så frågar man, ”vad var det du ville?”
”Ja, men det vet jag inte, fast det var ingen som har satt sig ner och pratat med mig om det heller. ”

Susanne Hjälmered:  Och så sitter jag som ledare och tycker att det finns hur mycket utveckling som helst. Jag ser lite för lite av det där att man kanske själv frågar efter det.

Radin Golrokh:  Man behöver nog räcka upp handen själv.

Susanne Hjälmered: Sen tänker jag också att för alla kanske det inte passar att utvecklas hela tiden, att hitta nya grejer, och då är det helt OK att vara på en plats i livet där man känner att ”det här är det jag ska göra nu”. Man måste inte hela tiden i varje givet ögonblick göra det, utan man kan också stanna till ett tag.

Radin Golrokh: Det finns också ett kulturellt tryck mot att ”är man specialist ska man bli mer generalist och tvärtom”, att man ska i någon riktning. Man kanske ska lugna ner sig själv i det.

Susanne Hjälmered: I vissa delar av livet är nog det klokt.

Radin Golrokh: Det håller jag med om. Om vi utvidgar ledarskapsdiskussionen; du jobbar just nu som ledare för två bolag. Det låter jobbigt, hur hanterar man en sån grej?

Susanne Hjälmered: Det är fortfarande så att jag har 24 timmar på dygnet, 100% heltid,  så jag har inte 200 % eller 48 timmar, utan där handlar det om att prioritera och hitta essensen av vad är det viktigaste du kan tillföra till respektive bolag.  Se människorna i bolaget och få människorna i de olika bolagen att göra väldigt mycket själv också. Sen är det under en tidsbegränsad period så då går det. Men det handlar mycket om att facilitera och att bruka självledarskap. Lite stabilitet, lite struktur, lite ordning och reda och sen när man väl har byggt det så blir det ju liksom mer en självgående maskin.

Radin Golrokh:  Vi pratade initialt om ledarskap kopplat till personligt varumärke. Vad tänker du om det?

Susanne Hjälmered: Jag tror att det är viktigt att man bjuder på sig själv också lite grann. Det är ju bara människor, ledare är vanliga människor också och vi kan göra fel och vi kan göra rätt. Vi är sårbara och visar man det och för sina medarbetare och för omgivningen att ”ingenting är perfekt” så tror jag att man också får lite mer gehör. Sen att man är generös och bjuder både på sin kunskap, men också av sin erfarenhet av livet.

Radin Golrokh:  Har de här sakerna alltid kommit naturligt för dig eller har du behövt få upptäcka det?

Susanne Hjälmered:  Jag var scoutledare när jag var yngre. Det är kanske ingenting som jag alltid har funderat på att jag skulle bli, men hamnar många gånger där i den situationen och jag gillar det. Jag tycker det är kul, men sen så handlar det ju också väldigt mycket om reflektion. Det är rätt skönt att bli äldre ibland.

Att avsätta tid för reflektion, det är ingenting som jag har haft på schemat. Ju mer jag utövar ledarskap desto mer reflektion behöver jag.. Det kan man göra på många olika sätt. Jag älskar ju att vara ute i naturen, att springa. Sen har jag den här lite lugnare delen, med yogan som jag utövar.  Där reflekterar jag, antagligen inte precis under tiden jag utför det men sen efteråt och då faller liksom bitarna på plats.

Det är ju någon form av livsstil tror jag,  att man kan komma på saker när man gör någonting helt annat. Inte just i nuet. Det är klart att man ställs inför frågor som man kanske inte kan svara på just då. Men ta till när det och tänker att allting är inte viktigt bortom akut. Marinerade det ett tag.

Radin Golrokh: Sen det här med mentorskap det, det är ju någonting du jobbar med.

Susanne Hjälmered: Jag både är mentor och söker nu också en yngre mentor.

Det ska bli spännande.

Radin Golrokh: Berätta mer om den grejen.

Susanne Hjälmered:  Som ledare och företagsledare så får man ju ofta kanske lite stämpeln att du är mentor; du kan berätta för andra och du kan hjälpa andra. Jag tycker det är superspännande med att leda yngre personer. Hur tänker de? Då behöver jag ju veta vad som är viktigt för den generationen och därför har jag bestämt mig för att jag ska ha en mentor som är yngre, så att jag kan lära mig av den personen. Hur man tänker, vad man tycker om yrkeslivet och ledarskap och chefer och karriär- för det vet ju inte jag.

Radin Golrokh: Det är ju ganska konstigt att man inte har gjort det i alla tider, fast det känns som en som en grej som jag i alla fall hört av sig de senaste åren. Det låter ju som ett väldigt smart sätt att få tillgång till en up-and-coming kultur.

Susanne Hjälmered:  Jag hoppas det. Jag vet att jag kommer lära mig mycket, och älskar att lära mig nya saker, att hålla sig i framkant är någonting som jag alltid har velat. Och just när det gäller ledarskapsbiten ska bli superintressant och veta hur den yngre generationen ser på det.

Radin Golrokh: Vi pratade förut om sociala medier. Du har ibland med flit utsatt dig för just för den här rädslan för att misslyckas. Liksom lägga upp poster och bilder och så på sociala medier, men nått framgång med det.

Susanne Hjälmered: Där har jag ju ingen kunskap sen innan. Jag är inte uppväxt med sociala medier och har inte baksidan av det, jag är totalt orädd och slänger mig ut i det och tycker mig faktiskt ha fått så mycket tillbaka, så att jag fortsätter och att göra det och våga det. Sen blir det inte alltid perfekt, men det kan ju vara lite kul också. Man måste ju faktiskt ha roligt på jobbet också.

Någonting som lärde mig senast igår, för att få ut information och budskap, fick jag tips igår är att spela in små, korta videosnuttar, även på liksom budskap inom organisationen. Så det ska jag testa.

Radin Golrokh: Nu har vi varit inne på så mycket; ledarskap, självledarskap, sociala medier, personligt varumärke och jag vet att det här är alla ämnen som för dig går hand i hand, men också som du jobbar med och brinner för.

Ska vi sammanfatta detta? Vad kan vara ett första steg om man känner att ” jag vill ta tag i mitt personliga ledarskap, jag vill ta tag i mitt personliga varumärke”. Hur kan jag göra då?

Susanne Hjälmered: Men en bra grej som jag också har lärt mig och gör väldigt mycket mer nu än vad jag gjorde tidigare är ju faktiskt att ta hjälp och fråga. Men det handlar ju om att bestämma sig själv först. Det är nog det som jag tycker att självledarskapet faktiskt står för. Att man måste ha bestämt sig. Kanske inte för vad, men att man vill.

Som jag sa innan; räck upp handen och säger att du vill. Så bestämt dig, fråga om hjälp och för dialogen. Det skulle jag vilja säga är det absolut viktigaste- och att man vågar prova och våga misslyckas, för det är ju då man lär sig.

Radin Golrokh:  Tack snälla Susanne för de visdomsorden. Tack för att du var med.

Fler Stories

Tillbaka till REcruit Stories